Fasanjägarna – Jussi Adler-Olsen

Carl Mörck och hans följeslagare Assad rör sig bland överklass och uteliggare i den här andra delen om avdelning Q. Jag måste nog säga att jag blev besviken på den här boken. Den första delen var så otroligt spännande och en riktig, äkta bladvändare. Här känns flera av karaktärerna överdrivna. Jägarna från överklassen är så råa och brutala och har inte den minsta glimt av mänsklighet i sig. Och även deras fruar och barn. Som om de alla verkligen vore stöpta ur samma form. Naturligtvis är dessa också de elaka och brottsliga, vilket man får veta redan från början. Det gäller bara för Carl Mörck att förstå det och sedan sätta dit dem. En del av karaktärerna känns dock väldigt träffsäkra. Som knarkaren, Kimmies kompis, och Assad och Rose. Behållningen av boken är relationen mellan de tre i källarkontoret på avdelning Q och att Adler-Olsen har ett fint, flödande språk med trovärdiga dialoger.

Jag lyssnade på boken och det är Stefan Sauk som läser. Han gör ett ypperligt jobb och jag tycker verkligen om hur han förställer rösten när han läser de olika karaktärerna. Det var ju så han blev känd en gång i tiden, genom sina imitationer. Den nasala överklassrösten och Roses dryga stämma. Assads naiva uttryck. Jag kommer definitivt fortsätta lyssna på serien.

Betyg: 3/5
Författare: Jussi Adler-Olsen
Albert Bonniers förlag, 2012, ljudbok
Originaltitel: Fasandraeberne

Bild från förlaget.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s