Lucy Barton är inlagd på sjukhus. Hon har genomgått en gallblåseoperation och något har tillstött så hon blir kvar på sjukhuset ett par månader. Hennes mor kommer på besök. De har inte träffats på flera år. Det finns mycket osagt mellan dem. En del kommer upp till ytan under historiens gång. Mycket förblir osagt också när boken är slut. Det är en lågmäld och finstämd bok om svårigheten att nå en annan människa. Den handlar också om relation mellan föräldrar och barn. Om uppväxt och klassresa.

Jag tyckte mycket om boken. Vi läste den till vår bokcirkel och de flesta tyckte om den, men många hade ganska svårt för Lucy. Några uppfattade henne som svag och att hon var i stort behov att ta tag i sina demoner och sluta undertrycka sina känslor. Min uppfattning om henne var att hon är stark som lyckats ta sig ur en destruktiv barndom och senare ta sig ur sitt äktenskap som inte gav henne något. Det kanske är att fly och inte se sig om eller titta in i sig själv och reda ut sina problem. Jag tycker att det också kan vara sunt att inte fastna.

Det var en bra bok att diskutera i bokcirkel. Ju mer vi diskuterade desto mer olika visade det sig att vi uppfattat boken. För er som läst boken: vad tror ni att det var som Lucy återkommer till när det gäller hennes far? Flera av oss väntade på att hon skulle avslöja sexuella övergrepp, men det kunde också vara pappans tillstånd när han gick in i sig själv och betedde sig underligt efter att han kommit tillbaka från kriget.

Det gick fort att läsa de 170 sidorna. Jag läste under några timmar i badet.

Betyg: 4/5
Originaltitel: My Name Is Lucy Barton
Inbunden. 170 s.
Bokförlaget Forum. 2017

Bild från Adlibris där boken går att beställa.

3 reaktioner på ”Mitt namn är Lucy Barton – Elizabeth Strout

  1. Jag tyckte om denna oväntat mycket, speciellt då jag hade någon slags aversion mot den innan jag började läsa. Men det slutade med en positiv överraskning 🙂

    Gillad av 1 person

Kommentarer är nu stängda.