Oj, oj, oj. Så svårt att ge den här boken rättvisa. Jag ville så gärna älska den. Jag trodde att jag skulle göra det. Vissa delar tyckte jag mycket om. Särskilt i början. Sedan blev den bara så seg och tråkig.

Den handlar om en flicka, ej namngiven, som växer upp i fattiga förhållanden i London med sin mor och far. Mamman gör allt för att bilda sig och önskar att dottern ska göra detsamma och ta sig vidare uppför klasstegen. Pappan har andra ideal och vill helst att de bara ska umgås och vara en familj. Hon växer upp och får anställning som assistent hos en framgångsrik världsstjärna inom musikbranschen. Med sig under uppväxten har hon sin vännina Tracey som utgör ett intressant komplement till huvudpersonen. Kanske är det en mening att hon saknar namn, hon blir egentligen aldrig mer än en bifigur, trots att hon är bokens huvudperson. Hon definieras genom hur hon är i förhållande till världsstjärnan Aimee, Tracey och sina föräldrar.

Hon har till hälften sina rötter i England och till hälften i Afrika i obestämt land. Dit reser hon i flera omgångar tillsammans med Aimee där de bedriver välgörenhet. Hennes möten där är intressanta och så viktiga frågar tas upp genom hela boken. Klass, ursprung, rasism, västvärldens ignorans mm. Det är bara det att det blir för mycket surr för min del. Den är för lång och allt viktigt försvinner i bruset. Här och där kommer ljusglimtar och särskilt när uppväxten berörs. Men det blir som att kämpa sig igenom en språngmarsch i sirap och jag är inte säker på att jag orkat om det inte var för att det var en bokcirkelbok.

Jag vill inte ge upp på Zadie Smith dock. Kanske kommer jag läsa On Beauty nästa gång.

Betyg: 2/5

Bild lånad från Adlibris där boken går att köpa.