Den här boken läste vi till en av mina bokcirklar. Jag läste den som e-bok på telefonen. Till att börja med tyckte jag att den verkade intressant. Några kapitel in började jag bli måttligt irriterad på Martina, den kvinnliga huvudrollen. Hon kan nämligen aldrig bestämma sig. Hon både vill ha Gustaf och inte. Gustaf är den perfekta svärmorsdrömmen som aldrig tycks kunna vara precis så som Martina vill ha honom. Oftast tycker hon att han är för mesig och självklar. Han vill ha ett stabilt och tryggt förhållande där de vet var de har varandra och är lyckliga. Hon vill ha ett förhållande med dynamik, där Gustaf överraskar henne och där hon kan komma och gå som hon vill. Många gnistor hinner slå innan boken är slut. Någonstans i mitten hade jag lagt ifrån mig boken om det inte var så att jag hade behövt läsa den för bokcirkelns skull. Jag är glad att jag fortsatte. Den är otroligt intressant och väcker en massa tankar. Jag både känner igen mig och inte i Martina. Men mest är jag nog som Gustaf. I alla fall numera. Jag tänker ofta på att jag är glad och lycklig som är i ett förhållande som är självklart och där jag helt kan förutse min man och där jag kan lita helt och fullt på att han vill mitt bästa.

Boken känns ganska modern trots att den är skriven i slutet av 60-talet. En stor skillnad är att Martina och Gustaf har så otroligt mycket tid för varandra. Tid för att diskutera, reflektera, strosa omkring, läsa, cykla. Det var en lugnare tid då. Det blir så lätt att se i kontrasterna till dagens stressade samhälle.

Betyg: 4/5

Bild från Adlibris där boken kan köpas som pocket bla.